Trafikolyckor

Detta kapitel behandlar ämnet trafikolyckor och kommer bland annat att presentera statistik, hur trafikolyckor ofta uppkommer, samt hur du som förare ska agera om du är inblandad i en olycka. Som tur är har dödsolyckorna minskat markant sedan 60-talet, vilket delvis beror på fortbildning av dagens förare men den största anledningen till detta handlar om att vi har säkrare bilar och vägar.

Trafikolyckor statistik

• 15768 blev lindrigt skadade i trafiken
• 1951 blev allvarligt skadade i trafiken
• 221 personer dog i trafiken
• Ungefär 13 % av de som dog var motorcyklister
• Ungefär 8 % av de som dog var cyklister
• Ungefär 12 % av de som dog var gående
• Det sker ca 65 000 viltolyckor varje år
• Ungefär 20 % av alla dödsolyckor i trafiken är alkoholrelaterade
• Ungefär 40 % av de som dör använder inte säkerhetsbälte
• Ungefär 80 % av de som dör i trafiken varje år är män
• De svåraste olyckorna sker utanför tätbebyggda områden där hastigheterna är högre
• De flesta olyckorna sker i städer, men är generellt lindrigare
• På lördagar sker flest dödsolyckor

Som du ser sker det en hel del olyckor i trafiken. Denna statistik är från år 2019.

Vad beror de flesta trafikolyckor på?

• Osäkra vägar
• Osäkra fordon
• Mänskliga misstag

Moderna bilar blir dock säkrare och säkrare, och det pågår ett ständigt arbete med att förbättra Sveriges vägar. Det är dock upp till dig att minimera misstag genom att köra säkert, ha säkerhetsmarginaler till andra fordon och hålla en lämplig hastighet.

För hög hastighet dödar flest

Många krascher, som denna, kan undvikas genom att hålla en lägre hastighet

Tänk på att inte köra för snabbt. Ingen enskild faktor påverkar säkerheten så mycket som hastigheten. En sänkning av medelhastigheten med 1 km/h sparar ca 25 liv per år. Skulle alla köra enligt hastighetsbegränsningarna skulle vi spara 100 - 150 liv per år. Tidsvinsten genom att köra för fort blir dessutom oftast väldigt liten.

Hastigheten spelar extra stor roll om man blir påkörd som fotgängare:

• vid 30 km/h är risken att dö 10 %
• vid 50 km/h är risken att dö 80 %
• vid 90 km/h är risken att dö över 99%

Vad ska du göra om du kommer till en olycksplats?

Om du kommer till en olycksplats i ett tidigt skede, följ alltid dessa fyra viktiga steg:

1. Överblicka - Hur många är skadade? Finns det några riskfaktorer?
2. Prioritera - Vad är viktigast att göra? Riskerar någon att bli påkörd?
3. Varna - Varna andra trafikanter genom varningsblinkers så att inte olyckan förvärras. Bara om någon riskerar att bli påkörd eller få ytterligare skador ska man flytta personen, annars ska man aldrig flytta en skadad person
4. Ring 112 - Ring och förklara vad som har hänt, var det har hänt och hur många som är inblandade

Hur ska du tänka om skadade behöver akut hjälp?

LABC är en minnesregel som talar om i vilken ordning du bör prioritera skadade som behöver akut hjälp efter en olycka. LABC är en del av “första hjälpen”, åtgärder som vem som helst kan och får utföra till skadade personer.

Vad står LABC för?

1. Läge (L): Flytta de som befinner sig i livsfarligt läge. Detta kan exempelvis vara personer som ligger mitt i vägen eller nära ett vattendrag
2. Andning (A): Kontrollera andning och hjärtrytm, och om det behövs ger man hjärt- lungräddning (HLR)
3. Blödningar (B): Vid kraftiga blödningar ska den skadade kroppsdelen placeras högt och tryckförband läggas
4. Cirkulationssvikt (C): Vid cirkulationssvikt bör man skapa fria andningsvägar, stoppa blödningar och hålla den skadade varm. Försök även få personen att lägga sig ned. Kom ihåg att inte ge personen något att dricka

Enligt denna prioriteringsordning ska du börja med Läge (L), d.v.s flytta eventuella personer som ligger mitt på vägen till en plats där de är säkra.

Hjärt och lungräddning (HLR)

Det är viktigt att man kan hjärt och lungräddning (HLR) eftersom det kan rädda liv. Om man befinner sig vid en olycksplats och en person inte andas så ska man påbörja HLR, och fortsätta tills ambulans eller annan sjukvårdspersonal kommer dit. HLR görs genom bröstkompressioner (tryck på bröstkorgen) och inblåsningar:

Hur gör man hlr?

1. Placera dina händer på varandra på personens bröstkorg mitt på bröstbenet
2. Tryck ned bröstkorgen 5 - 6 cm. Håll en takt på 100- 120 tryck per minut. Tryck 30 gånger. 3. Öppna sedan luftvägen genom att hålla en hand på pannan, böja huvudet bakåt och lyfta upp hakan. Knip om personens näsa, placera din mun tätt intill den drabbades och blås in luft tills bröstkorgen höjer sig. Gör 2 inblåsningar
3. Fortsätt göra steg 2 och 3 tills hjälp anländer eller att personen andas med normala andetag

Vad ska du göra om du varit med om eller orsakat en olycka?

Du ska alltid stanna kvar på olycksplatsen tills polis eller räddningspersonal har anlänt om du varit med om eller orsakat en olycka. Polisen kan behöva mer information om olyckan och/eller behöva dina kontaktuppgifter för att få tag på dig senare.

Smitning från trafikolycka

Att lämna platsen kan betraktas som smitning från en trafikolycka och ge fängelse i upp till ett år. Du behöver dock inte stanna vid olycksplatsen om du inte bevittnade själva olyckan och många andra redan har stannat och hjälper till.

Lämna uppgifter

Du måste uppge ditt namn och kontaktuppgifter om någon från olycksplatsen frågar om det. Det kan behövas för försäkringsfrågor och liknande. Detta gäller även om du inte har skuld till olyckan. Trots att du inte är direkt inblandad i en olycka så kan du vara orsaken till att olyckan inträffat. Exempelvis kan du ha kört ut framför en bild som tvingas bromsa och därmed blir påkörd bakifrån.

Flytta föremål

Så länge ett fordon eller föremål inte utgör en fara för andra trafikanter ska du inte flytta på det från olycksplatsen. Om en olycka involverar lastbilar som är märkta med “farligt gods” ska du hålla dig undan eftersom lasten kan vara mycket farlig om den läcker ut, börjar brinna eller exploderar.

Varningstriangel

När måste man sätta ut varningstriangel?

I dessa två situationer måste du alltid sätta ut en varningstriangel.

• Om du tvingats stanna på vägen där hastighetsbegränsningen är 60 km/h eller högre
• Om du tvingats stanna på vägen där hastighetsbegränsningen är 50 km/H eller lägre om sikten är dålig

Dålig sikt kan exempelvis vara vid dåliga väderförhållanden eller om du tvingats stanna i en kurva med skymd sikt.

Varningstriangeln måste vara väl synlig!

Vad gör du om det är en mindre trafikolycka?

• Skriv ner datum, tid och plats där olyckan skedde
• Skriv namn och adress på de inblandade
• Skriv ner vad de inblandade har sett
• Skriv ner registreringsnumret på alla inblandade bilar
• Skriv ner alla skador på personer och fordon etc

Kom ihåg att fokusera på motparten vid en mindre trafikolycka, men även vittnen och andra inblandade kan vara viktiga. Glöm inte att dokumentera motpartens namn, registreringsnummer, försäkringsbolag, telefonnummer fordon och adress.

Att ha en skadeanmälningsblankett tillgänglig i bilen är också bra. En sådan blankett får du av ditt försäkringsbolag.

Vad gör du om det sker en parkeringsskada eller liknande?

Lämna en lapp med dina kontaktuppgifter om du inte kan få tag på ägaren

Om du är utsatt för eller råkar skada en annan bil när du ska parkera, försök att få tag i bilens ägare, men om det inte går ska du kontakta polisen. Du kan ta hjälp av Transportstyrelsen för att få fram ägaruppgifter. Lämna isåfall en lapp med dina kontaktuppgifter på. Om du kör på ett vägmärke så ska du genast återställa vägmärket. Om det inte går, ring polisen och märk ut platsen.

Trafikolycka i tunnel

Olyckor i tunnlar är ofta extra farliga då det finns ett väldigt begränsat utrymme åt sidorna

Vid ett akut läge i en tunnel ska man lämna kvar nycklarna i bilen eftersom det underlättar om fordonet ska forslas bort. Om läget inte är akut, försök köra bilen till vägkanten eller en parkeringsficka och stanna kvar i bilen eller håll dig nära bilen så du är skyddad från trafiken.

Nollvisionen

I Sverige är det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller allvarligt skadas till följd av trafiken. Detta långsiktiga projekt kallas “nollvisionen”. Riksdagen beslutade 1997 att nollvisionen ska gälla för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige.

Några exempel på åtgärder som införts för att nå nollvisionen är:

• Fler vägar med mitträcke och vajerräcke
• Skapat fler 2+1-vägar
• Ökat antalet fartkameror på våra vägar
• Byggt om vanliga korsningar till cirkulationsplatser

Olycksstatistik ålder

Personer i åldrarna:

• 45-54 har bäst reaktionstid och är inblandade i minst olyckor
• 18-19 åringar samt äldre personer över 75 år löper störst risk att råka ut för trafikolyckor

De yngre förarna saknar erfarenhet och överskattar sin förmåga medan de äldre förarna är gamla och därför har sämre skärpa, syn, simultankapacitet etc.